OM MIG


E fter min examen från lärarhögskolan i Gävle har jag under mitt yrkesliv i Västerås haft nedanstående huvudsakliga arbetsplatser och arbetsuppgifter.

617-280-8148 1976 – 1995

  mellanstadielärare (årskurs 4 – 6)
  tidvis ämneslärare på högstadiet (årskurs 7 – 9)

Komvux 1995 – 2010

  lärare i matematik, svenska och engelska
  samt svenska för invandrare och svenska som andraspråk

9896379383 2010 – 2013

  lärare i svenska för invandrare

Eductus 2014 – 2016

  lärare i svenska som andraspråk

Under de senaste 15 åren har jag till och från skrivit på ett dokument om svensk grammatik. Dokumentet Brandels grammatik finns nu tillgängligt gratis (längst ner på denna sida) för alla att läsa eller använda i undervisningen. Kontakta mig gärna om du har några kommentarer, frågor eller synpunkter på dokumentet.

Jag är numera pensionär men har viss kontakt med Akademin för utbildning, kultur och kommunikation på 6103625051 angående mitt grammatikdokument.

OM BRANDELS GRAMMATIK


Språkvård och språkriktighet

S pråk handlar som bekant om kommunikation, där en sändare vill överföra ett budskap till en mottagare. I många fall växlar rollerna mellan parterna (som i ett samtal), medan det i andra fall handlar om envägskommunikation (som i en traditionell boktext). I alla typer av kommunikation kan man ha problem med störningar, vilka kan vara allt från slarvig handstil och otydligt tal till dålig täckning på mobilen eller trasig högtalare på radion. Även stavfel och felaktig meningsbyggnad är exempel på kommunikationsstörningar. Det är därför viktigt att komma överens om en gemensam stavning och grammatik, som så många som möjligt också kan tillämpa. Detta utesluter varken regionala skillnader eller ett levande föränderligt språk, men man bör noga överväga alla aspekter, innan man formaliserar förändringar av stavning och grammatik i riksspråket. Skäl mot förändringar kan vara släktskap (=likhet) med andra språk, förståelse av äldre texter samt allmän logik och kongruens i språket. Å andra sidan bör inte skriftspråket avvika alltför mycket från det föränderliga talspråket. Den utveckling vi har sett under hela 1900-talet och hittills under 2000-talet, vilken innebär en anpassning av talspråket till skriftspråket vad beträffar former och uttal, ger emellertid journalister, författare, lärare och andra en historiskt unik möjlighet att påverka utvecklingen av språket i en välfungerande riktning med hänsyn tagen till ovan nämnda synpunkter. En sådan språkvård handlar alltså ytterst om att försöka förbättra människors kommunikation.


Språklärans innehåll, användningsområde och målgrupp

Mitt dokument är ett försök att skriva den språklära som jag önskar att någon hade satt i mina händer, när jag för många år sedan började undervisa i svenska som andraspråk. Den vänder sig alltså till lärare i svenska men även till andra yrkesgrupper som arbetar med svenska samt allmänt språk-intresserade. Jag vill verkligen understryka att det är ett försök att skriva en språklära. Trots idoga studier (inte minst empiriska), diskussioner med kollegor och eget funderande, kan jag bara konstatera att det alltid finns ytterligare aspekter, regler och undantag som jag har förbisett. Jag jobbar därför kontinuerligt med att uppdatera innehållet.

Min språklära har tre huvudmoment: ordföljd och satsdelar, ordens funktion i satsen samt formlära. Trots att den är omfattande, gör den inte anspråk på att vara fullständig med avseende på huvudmomenten, utan behandlar mestadels sådana frågeställningar som jag har stött på i samband med undervisningen i svenska som andraspråk. I avsnitten med funktions- och formbeskrivningar anges ibland ordens stilgrad samt frekvens i det allmänna språkbruket, och då kan även vissa ålderdomliga, språkhistoriskt intressanta varianter förekomma. Andra moment som stavning, fonetik (ljudlära), prosodi (satsmelodi, rytm och dynamik), ordbildning, ordkunskap samt etymologi (språkhistoria) berörs endast i mindre utsträckning.

Språkläran är uppdelad i paragrafer, vilka följer en progressionsordning. Paragraferna är ofta indelade i avsnitt, som i sin tur kan vara indelade i punkter. Till varje nytt moment i den löpande texten finns tydliga exempel, som underlättar förståelsen av det teoretiska resonemanget. I många avsnitt finns struktur- eller sammanfattningstabeller och i vissa fall görs jämförelser med engelska för att ytterligare klargöra de grammatiska strukturerna.

Avsikten med min språklära är att ge läsaren så många svar som möjligt på frågor om ordföljd, funktion och form samt på vissa andra vanliga allmänna språkfrågor. Dessa svar kan användas i undervisningen, speciellt i samband med genomgång och rättning av skriftliga uppgifter. En undervisande lärare kan från fall till fall avgöra vilka moment som är lämpliga att ta upp med de studerande, och i vilken omfattning det bör ske. Ju större kunskaper den undervisande läraren besitter, desto lättare är det att göra sådana bedömningar.

Definitioner och klassificering av ordklasser och satsdelar och andra grammatiska begrepp kan variera mellan olika språkläror. I min språklära har jag försökt väga in faktorerna logik, språkhistoria, inarbetade begrepp och modernt språkbruk vid sådana definitioner och klassificeringar. Jag vill också påpeka att några av de definitioner och termer som jag använder är mina egna och således inte återfinns i andra språkläror.

Västerås 2017
Göran Brandel

LADDA HEM


SENASTE VERSIONEN

adobe_pdf-logo
7572086544

Uppdaterad: 21 November 2017

KONTAKT

Kommentarer och synpunkter mottages tacksamt. Vänligen kontakta mig via kontaktformuläret nedan.

 

SKICKA ETT MEDDELANDE